4. Vilka typer av hållbarhetsmål brukar användas av nordiska företag för hållbarhetslänkade lån eller obligationer?
Klimatrelaterade mål är de i särklass mest använda KPI:erna, både mål för företagets egna utsläpp och mål för utsläpp i resten av värdekedjan, det vill säga från leverantörer eller kunder. Under de senaste åren har marknaden skärpt förväntningarna på absoluta mål för minskade scope 1- och 2-utsläpp (utsläpp från företagets egen verksamhet), medan intensitetsmål, såsom koldioxidutsläpp per producerat ton eller tillverkad enhet, eller mål baserade på estimat fortfarande används för scope 3-utsläpp (utsläpp från värdekedjan).
Andra typer av KPI:er varierar från sektor till sektor. Vi använder ofta ICMA:s kartläggning av väsentlighet för olika sektorer som referens när vi diskuterar möjliga KPI:er med ett företag. Men det är viktigt att företaget känner ansvar för KPI:erna, så de kan variera mellan olika företag i samma sektor. För många sektorer är det även relevant med sociala KPI:er, till exempel att minska antalet arbetsskador eller förbättra könsfördelningen bland ledare med en viss procent under lånets eller obligationens löptid.
Datakvaliteten är fortfarande ett problem, framför allt för utsläppsmål inom scope 3, där omställningsbanorna kan ändras i takt med att datakällor och metoder blir mer exakta. (Läs mer om initiativet MASSIV+, ett branschövergripande samarbete som ska revolutionera mätningen och rapporteringen av scope 3-utsläpp.)
5. Vilken roll spelar LMA:s principer för hållbarhetslänkade lån och ICMA:s principer för hållbarhetslänkade obligationer?
Principerna för lån och obligationer har många likheter. I Europa har de tagits fram av LMA (Loan Market Association) för lån och av ICMA (International Capital Market Association) för obligationer. Förutom kravet på att fastställa konkreta och relevanta mål och omställningsbanor enligt ovan, anger principerna hur externa granskare ska utvärdera KPI:erna, när rapporteringen förväntas ske under finansieringens löptid och hur utfallet ska struktureras beroende på om företaget nått eller inte nått de överenskomna nivåerna inom avtalad tid.
6. Marknaden för hållbar finansiering har utvecklats ganska snabbt under de senaste fem åren. Hur påverkar detta företag med lånebehov?
I Norden har vi sett en snabb ökning av antalet företag som använder hållbarhetslänkade inslag i sin finansiering, särskilt bland våra största kunder. Många företag ska nu för första gången förnya sin hållbarhetslänkade finansiering. Marknaden har utvecklats avsevärt sedan 2020. Marknadsstandarderna från exempelvis LMA har förändrats, blivit hårdare och mer tydligt definierade, och praxis på marknaden har ändrats för att uppfylla dessa standarder. Bankerna har nu striktare rutiner för att bedöma både målens ambitionsnivå och deras väsentlighet. Därmed har kriterierna skärpts för vilka KPI:er som godkänns och vilka milstolpar som ska uppnås under lånets löptid – något som kan bli en utmaning för företagen just nu.
Med tanke på de högre kraven på hållbarhetsrapportering under de kommande åren, exempelvis direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) i Europa, räknar vi emellertid med att det blir enklare att fastställa konkreta och mätbara omställningsbanor framöver. Detta underlättar sannolikt för företag som vill inkludera hållbarhetslänkade inslag i sin framtida finansiering.
Samtidigt som kravet på att visa att KPI:erna är ambitiösa har ökat, så har rabatten eller premien för att nå respektive inte nå målen överlag varit stabil under de senaste åren. Det finns förväntningar om att bankernas kapitalkrav i större utsträckning kommer att baseras på hållbarhetsfaktorer framöver. Detta kan leda till en ökning av den föreslagna rabatten eller premien kopplad till huruvida företagen uppnår sina hållbarhetsmål eller inte.