Så fungerar hållbarhetslänkad finansiering: En intervju med experten Catrine Birkevold Liem

I takt med att företagen stärker sitt hållbarhetsarbete använder de oftare hållbarhetsmått i sin finansiering via hållbarhetslänkade lån och obligationer. En som dagligen ger kunder råd om hållbar finansiering är Nordeas Catrine Birkevold Liem, som har mer än 20 års erfarenhet i banksektorn. I den här intervjun förklarar hon hur hållbarhetslänkad finansiering fungerar i praktiken och hur den växande trenden påverkar företagen i Norden.

1. För den som inte känner till vad det här är, kan du förklara hur hållbarhetslänkad finansiering fungerar, både när det gäller lån och obligationer?

Här syftar vi på lån och obligationer för företag eller institut, till skillnad från andra typer av hållbar finansiering för privatpersoner, till exempel gröna bolån. För företagen är hållbarhetslänkad finansiering en form av omställningsfinansiering, där affärsvillkoren kopplas till företagets förmåga att nå sina hållbarhetsmål. Övriga villkor är desamma som för vanliga lån eller obligationer. Lånet kan vara antingen en revolverande kreditfacilitet (RCF) eller ett tidsbundet lån. Den största skillnaden jämfört med grön finansiering är att hållbarhetslänkade lån/obligationer kan användas för mer allmänna affärssyften. Likviden från ett grönt lån eller en grön obligation måste däremot användas för en särskild grön verksamhet som man kommit överens om.

2. Hur bestäms hållbarhetsmålen som kopplas till krediten?

Hållbarhetsmålen, eller det vi kallar nyckeltal (KPI:er), ska vara strategiskt viktiga för företaget. De måste alltså vara väsentliga och centrala för verksamheten. KPI:erna är anpassade till externa riktmärken, där sådana finns, för att visa att de är ambitiösa.

För att kunna mäta hur företaget ligger till i förhållande till sina mål måste man kunna följa utvecklingen under lånets eller obligationens löptid. Vi fastställer därför specifika hållbarhetsmål som anger den ambitionsnivå som låntagaren har åtagit sig att hålla under finansieringens löptid. Hållbarhetsmålen ska följas upp med hjälp av en etablerad metod och tillförlitliga data. För lån fastställs och följs hållbarhetsmålen upp årligen. För obligationer följs de vanligtvis bara upp en gång under obligationens löptid, ofta 3-4 år efter emissionen.

3. Vad händer om företaget når respektive inte når de hållbarhetsmål som kopplats till finansieringen?

För banklån får företaget en liten rabatt på räntemarginalen året därpå om de når sina årliga hållbarhetsmål. Om de däremot inte når sina mål måste de betala en premie. Den årliga rabatten eller premien brukar ligga på -/+ 2,5–10 punkter, beroende på företagsprofil eller sektor. 

För obligationer finns det ingen rabatt, utan bara en premie som ska betalas om hållbarhetsmålen inte nås. Premien kan beräknas på lite olika sätt. Ofta ingår den som en betalning i samband med inlösen av obligationen.

4. Vilka typer av hållbarhetsmål brukar användas av nordiska företag för hållbarhetslänkade lån eller obligationer?

Klimatrelaterade mål är de i särklass mest använda KPI:erna, både mål för företagets egna utsläpp och mål för utsläpp i resten av värdekedjan, det vill säga från leverantörer eller kunder. Under de senaste åren har marknaden skärpt förväntningarna på absoluta mål för minskade scope 1- och 2-utsläpp (utsläpp från företagets egen verksamhet), medan intensitetsmål, såsom koldioxidutsläpp per producerat ton eller tillverkad enhet, eller mål baserade på estimat fortfarande används för scope 3-utsläpp (utsläpp från värdekedjan).

Andra typer av KPI:er varierar från sektor till sektor. Vi använder ofta ICMA:s kartläggning av väsentlighet för olika sektorer som referens när vi diskuterar möjliga KPI:er med ett företag. Men det är viktigt att företaget känner ansvar för KPI:erna, så de kan variera mellan olika företag i samma sektor. För många sektorer är det även relevant med sociala KPI:er, till exempel att minska antalet arbetsskador eller förbättra könsfördelningen bland ledare med en viss procent under lånets eller obligationens löptid.

Datakvaliteten är fortfarande ett problem, framför allt för utsläppsmål inom scope 3, där omställningsbanorna kan ändras i takt med att datakällor och metoder blir mer exakta. (Läs mer om initiativet MASSIV+, ett branschövergripande samarbete som ska revolutionera mätningen och rapporteringen av scope 3-utsläpp.)

5. Vilken roll spelar LMA:s principer för hållbarhetslänkade lån och ICMA:s principer för hållbarhetslänkade obligationer?

Principerna för lån och obligationer har många likheter. I Europa har de tagits fram av LMA (Loan Market Association) för lån och av ICMA (International Capital Market Association) för obligationer. Förutom kravet på att fastställa konkreta och relevanta mål och omställningsbanor enligt ovan, anger principerna hur externa granskare ska utvärdera KPI:erna, när rapporteringen förväntas ske under finansieringens löptid och hur utfallet ska struktureras beroende på om företaget nått eller inte nått de överenskomna nivåerna inom avtalad tid.

6. Marknaden för hållbar finansiering har utvecklats ganska snabbt under de senaste fem åren. Hur påverkar detta företag med lånebehov?

I Norden har vi sett en snabb ökning av antalet företag som använder hållbarhetslänkade inslag i sin finansiering, särskilt bland våra största kunder. Många företag ska nu för första gången förnya sin hållbarhetslänkade finansiering. Marknaden har utvecklats avsevärt sedan 2020. Marknadsstandarderna från exempelvis LMA har förändrats, blivit hårdare och mer tydligt definierade, och praxis på marknaden har ändrats för att uppfylla dessa standarder. Bankerna har nu striktare rutiner för att bedöma både målens ambitionsnivå och deras väsentlighet. Därmed har kriterierna skärpts för vilka KPI:er som godkänns och vilka milstolpar som ska uppnås under lånets löptid – något som kan bli en utmaning för företagen just nu.

Med tanke på de högre kraven på hållbarhetsrapportering under de kommande åren, exempelvis direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) i Europa, räknar vi emellertid med att det blir enklare att fastställa konkreta och mätbara omställningsbanor framöver. Detta underlättar sannolikt för företag som vill inkludera hållbarhetslänkade inslag i sin framtida finansiering.

Samtidigt som kravet på att visa att KPI:erna är ambitiösa har ökat, så har rabatten eller premien för att nå respektive inte nå målen överlag varit stabil under de senaste åren. Det finns förväntningar om att bankernas kapitalkrav i större utsträckning kommer att baseras på hållbarhetsfaktorer framöver. Detta kan leda till en ökning av den föreslagna rabatten eller premien kopplad till huruvida företagen uppnår sina hållbarhetsmål eller inte.