Det ser allt mörkare ut för Parisavtalets mest ambitiösa mål i dagens politiska klimat, men det görs ändå framsteg. Tre av våra hållbarhetsexperter diskuterar vad USA:s presidentval och COP29 innebär för omställningsplanerna som många nordiska företag arbetar med.
2024 ser ut att bli det varmaste året sedan mätningarna började och uppvärmningen har tidvis uppgått till 1,5°C. Förutsättningarna för klimatmålen som FN:s medlemsstater formulerat i Parisavtalet har också ändrats. Trumps andra mandatperiod innebär sannolikt att utsläppen kommer att minska långsammare och USA förväntas dra sig ur avtalet. Argentina har också meddelat att de överväger att lämna avtalet. COP29-mötet avslutades sent i november utan att man enats om några detaljerade planer för en fossilfri framtid.
På Nordea följer vi utvecklingen och arbetar nära med våra kunder för att hjälpa dem att få fart på sin omställning. Vi träffade vår hållbarhetschef Anja Hannerz och våra ESG-experter Matti Kahra och Thina Saltvedt för att ta reda på hur företagen ska tolka de senaste händelserna och hur de ska agera.
Matti Kahra: ”Det är viktigt att komma ihåg att det finns många drivkrafter bakom den hållbara omställningen. Om vi bara tittar på energiomställningen i Norden så går den faktiskt bra eller till och med bättre än väntat. Så utsikterna för Norden har inte ändrats nämnvärt. Men så har vi förstås den globala uppvärmningen där frågan är om vi kommer att överskrida 1,5-gradersmålet och vilka konsekvenser det får. Omställningen kan gå långsammare men då blir de fysiska riskerna större.”
Omställningen kan gå långsammare men då blir de fysiska riskerna större.
”Och den stora frågan är vad som händer om vi inte klarar 1,5-gradersmålet. Den debatteras i alla länder. Med Trump som president blir de kommande fyra åren mer kritiska, men vi måste också komma ihåg att de flesta länder och företag jobbar mot mål som ska nås 2050. Så vi måste se bortom Trumps mandatperiod och det finns också marknadskrafter som drar åt ett annat håll.”
Enligt de tre experterna kan den globala osäkerheten kring ESG-faktorerna påverka vilket stöd våra kunder behöver de kommande åren.
Anja Hannerz: ”Om det inte går framåt med omställningen hamnar mer fokus på att finansiera sånt som gör att vi kan anpassa oss till, istället för att begränsa, klimatförändringen. Finansieringen kommer alltså gå till att bygga upp vårt skydd mot fysiska klimathändelser så att vi kan stanna kvar i våra hus och förhindra att områden med bebyggelse översvämmas.”
”Det handlar mer om att förekomma de negativa följderna av klimatförändringen, utforska nya affärsmodeller eller skapa nya värdekedjor som inte fanns tidigare. Vi vill hjälpa våra kunder att hitta en balans mellan omställningsrisker och fysiska risker. Vi vill se till att de kan fortsätta bedriva sin verksamhet men också utvecklas på sikt mot mer hållbara och motståndskraftiga affärsmodeller.”
Vi vill hjälpa våra kunder att hitta en balans mellan omställningsrisker och fysiska risker.
Thina Saltvedt: ”Om vi överger 1,5-gradersmålet hamnar vi på ett sluttande plan. Temperaturen behöver bara öka med 1,6 grader för att risken ska öka och sannolikt medföra större framtida kostnader. Stigande havsnivåer och översvämningar påverkar redan nu vår infrastruktur, till exempel järnvägar och vägnät.”
Matti Kahra: ”Det stämmer, men det görs också framsteg på olika håll där vi faktiskt rör oss snabbare än väntat mot 1,5-gradersmålet. Vi har utvecklingen inom energi och elfordon i de nordiska länderna och hela energiomställningen. Det är uppmuntrande eftersom den går snabbt och nya affärsmöjligheter uppstår.”
Anja Hannerz: ”Det finns många aspekter av energiomställningen som berör oss alla. När det gäller våra privatkunder så måste vi också förbereda dem för vad klimatförändringen faktiskt innebär i form av exempelvis energibrist och prischocker. Vi vill hålla dem informerade om vad de kan göra för att kunna stå emot bättre och skydda sin privatekonomi.”
Det finns företag som driver på omställningen och tar ansvar för utvecklingen.
Sammanfattningsvis anser Nordeas experter alltså att det finns både positiva och negativa tecken i vår omvärld, och att vi har mycket arbete framför oss med omställningen.
Thina Saltvedt: ”Även om motsatsen påstås i vissa politiska läger så är det fullt möjligt att vara både lönsam och hållbar på samma gång. Under Trumps första mandatperiod mer än fördubblades faktiskt investeringarna i energiomställningen i USA enligt siffror från Bloomberg NEF, så det finns trender som pekar åt olika håll. Det finns företag som driver på omställningen och tar ansvar för utvecklingen.”
Anja Hannerz: ”Ja, men vi kan inte låta kunderna ta hela ansvaret för omställningen. Finanssektorn måste gå i spetsen och vara en del av lösningen. I Nordea håller vi fast vid vårt engagemang och vi fortsätter att stötta våra kunder i deras omställning. Det kommer kanske inte att gå lika snabbt framöver, men vi måste komma ihåg att varje omställning börjar med ett första steg. Slutmålet kanske inte är detsamma för alla, men det innebär inte att de första stegen är mindre viktiga. Nu måste vi få ännu fler företag att komma igång och göra något positivt för realekonomin.”