Streaming över gränserna: Så övervinner Spotify globala valutarisker

Streamingjätten Spotify har haft en explosionsartad utveckling sedan de inledde sin verksamhet som ett litet uppstartsföretag i Stockholm. Under nästan två decennier har de vuxit till världens mest populära ljudstreamingtjänst, med över 678 miljoner användare, inklusive 268 miljoner prenumeranter i mer än 180 länder. 

Den globala räckvidden innebär att Spotify har internationella betalningsflöden i många olika valutor, bland annat till och från tillväxtländer som Indien, Argentina och Egypten. Många tillväxtländers valutor omfattas av särskilda regler och restriktioner när det gäller valutahantering, vilket kan försvåra för företag som överför pengar till och från dessa länder.

”Eftersom Spotify har vuxit och expanderat till allt fler länder världen över har vi nu stora volymer som går till och från tillväxtmarknader”, säger Patrik Hallerström, Treasurychef på Spotify. ”Detta har skapat ett behov av expertrådgivning kring dessa marknader och hur vi ska hantera våra flöden och valutaexponeringar på ett effektivt sätt. Den rådgivning som vi fått från Nordea i Köpenhamn och Stockholm har varit avgörande för vår hantering av riskerna på nya marknader.”

Förstå komplexa regelverk

I Indonesien, till exempel, startade Spotify ett dotterbolag för sin lokala verksamhet. Indonesien har väldigt många regler som styr användningen och hanteringen av indonesiska rupier (IDR). För Spotify var utmaningen att hitta sätt att finansiera det lokala bolaget och göra koncerninterna betalningar tillbaka till det svenska moderbolaget.

För att få vägledning vände sig Spotify till Jana Poulsenova, chef på Nordea Markets, och hennes team av specialister som ger råd och erbjuder skräddarsydda lösningar för företag som gör affärer på tillväxtmarknader. De tog fram en lösning för hur Spotify skulle kunna ta hem pengar från Indonesien till Sverige.

”Genom dialogen med Nordea har vi hittat fram till en effektiv process som är anpassad efter vår globala organisation”, säger Patrik Hallerström. 

Nordea har också tagit fram liknande lösningar för att ta hem pengar från Indien och Brasilien, och därmed hjälpt företag att få hem pengar som annars skulle varit otillgängliga. 

”Vi arbetar hela tiden med nya lösningar”, säger Jana Poulsenova. ”Just nu slutför vi ett upplägg för Chile som gör det möjligt för Nordeas kunder att skicka och ta hem chilenska pesos (CLP).”

Patrik Hallerström pekar på Turkiet som ett annat exempel. Där behövde Spotify kunna göra skatteinbetalningar från det lokala bolaget samtidigt som den internationella banken de använde inte kunde göra inhemska skatteinbetalningar. Spotify lyckades få till en lösning där

Nordea hanterar de lokala skatteinbetalningarna via fristående konton hos Nordea Sverige, istället för att behöva öppna ett konto i en lokal bank för detta ändamål.

”Skatteinbetalningar på dessa marknader hör till de mest speciella betalningarna man kan göra”, säger han. 
Han tillägger att andra svenska företag har hört sig för om hur Spotify gör för att betala skatt i Turkiet. 

”Det är ett bra exempel som vi gärna delar med oss av till andra företag. Det finns en nordisk bank som erbjuder den här lösningen, och den fungerar”, säger han. 

Han nämner också Nordea-teamets goda kunskaper om indiska regelverk, något som bidrog till att Spotify kunde finansiera sitt indiska dotterbolag på plats i en komplex transaktion.
 

Den nordiska modellen

Trots konkurrens från några av de största internationella bankerna väljer Spotify att handla med tillväxtländernas valutor hos Nordea.

”Nordea är fortfarande vår husbank, så det är naturligt för oss att inleda samtalet där när vi går in på reglerade marknader. Nordea kan vår verksamhet, ligger geografiskt nära och har goda kunskaper om utlandet, vilket gör valet ganska enkelt”, säger han.

Jana Poulsenova poängterar att Nordeas modell bygger på ett nordiskt upplägg. Alternativet är att samarbeta med en lokal eller regional bank på reglerade marknader. Detta innebär emellertid ökad motpartsrisk, eftersom många av de reglerade marknaderna är högriskländer, med ökad risk för oförutsägbarhet eller kapitalrestriktioner.

Patrik Hallerström håller med: ”Det är viktigt för oss att ha vår bank nära och veta vilka de är."