2021-12-21 10:57

Vår chefsekonom: ”Många saker förvånade oss i år”

Från flaskhalsar i industrin och långa leveranstider till arbetskraftsbrist och inflation: ekonomiåret 2021 bjöd på många överraskningar. Och många av dessa utmaningar kvarstår under 2022, enligt Nordeas chefsekonom Helge Pedersen.

Helge Pedersen är Nordeas chefsekonom på gruppnivå.

År 2021 slog alla förväntningar när världsekonomin reste sig som fågeln Fenix ur coronapandemins aska. Men året bjöd också på en hel del utmaningar som överrumplade prognosmakarna, däribland Nordeas chefsekonom Helge Pedersen.

”Det hände en hel del som vi inte hade räknat med, inte minst den senaste tidens höga inflation”, säger Pedersen.

En oerhört generös ekonomisk politik och effektiva vaccinationsprogram i industriländerna fick världsekonomin att snabbt återhämta sig efter den stora nedstängningen 2020.

”Återhämtningen var så stark att den globala tillväxten blev högre än på nästan 50 år”, säger Pedersen och tillägger att produktionen nu är större än före pandemin.

Men den snabba uppgången skapade också nya obalanser som vi får leva med också under 2020.

Hamnköer och höga energipriser

En överraskning var de långa leveranstiderna i industrin, säger Pedersen. Han förklarar utvecklingen så här: Regeringarnas generösa ersättningsprogram under pandemin ökade köpkraften och stimulerade efterfrågan som till följd av nedstängningar och restriktioner flyttades från tjänster och till varor.

Många av dessa varor tillverkas i Kina och fraktas sjövägen till USA. Men pandemin slog mot kapaciteten och bemanningen i USA:s hamnar, vilket ledde till köer och fartyg som inte kunde lägga till och lasta av. Och problemet förvärrades när Kina stängde sina hamnar för att bekämpa spridningen av coronaviruset. Glappet mellan efterfrågan och fraktkapaciteten fick sjöfarts- och transportkostnaderna att rusa.

Dessutom steg energipriserna kraftigt, delvis på grund av en brist på rysk naturgas i Europa.

”Länderna runtom i världen upplever just nu de längsta leveranstiderna och de högsta kostnaderna för energi, råvaror och varor i mannaminne”, säger Pedersen.

”Det finns redan ett stigande lönetryck i många länder.”

Global inflationschock

En del av tillverkarnas högre kostnader överfördes på konsumenterna, vilket ledde till den stora chocken under 2021: inflation. Efter att ha lyst med sin frånvaro i flera decennier steg inflationen till de högsta nivåerna på 3040 år, i både USA och Europa.

I början av 2021 bedömde Nordea att inflationen i USA skulle hamna på 2,2 procent i snitt, men den steg till 4,5 procent. I euroområdet räknade Nordea med en inflation kring 1 procent, men den hamnade på cirka 2,5 procent.

En annan stor överraskning under 2021 var bristen på arbetskraft i många delar av världen och att fler arbetsgivare än någonsin rapporterade om problem att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Pandemin fortsätter att hämma tillgången på arbetskraft och rörligheten, vilket sannolikt leder till högre löner.

”Det finns redan ett stigande lönetryck i många länder”, säger Pedersen och tillägger att kostnaden för högre löner kan överföras på konsumenterna och sätta igång en inflationsspiral där löner och priser höjs om vartannat under 2022.

Högre räntor i sikte

Inflationsutvecklingen är något som centralbanker runtom i världen tar på allvar, även om många anser att den stigande inflationen är ett tillfälligt fenomen. Pedersen nämner att flera centralbanker redan har börjat höja sina styrräntor, bland annat i Norge, Polen och Tjeckien. USA:s centralbank Federal Reserve har meddelat att banken ska börja trappa ner sin stödköp och att räntehöjningarna sannolikt kommer under sommaren 2022. Europeiska centralbanken ligger en bit efter och förväntas inte börja höja sin styrränta förrän i slutet av 2023.

Pedersen betonar att centralbankerna måste vara försiktiga eftersom statsskulderna vuxit enormt under pandemin.

”Man kan se att statsskulderna kommer att bli ohållbara om ett par år om räntorna stiger för snabbt och för mycket”, säger han.

Pedersen är emellertid säker på att den viktigaste frågan på centralbankernas möten under 2022 blir hur man kan strama åt penningpolitiken på ett kontrollerat sätt. Nästa år blir sannolikt också finansieringskostnaden högre för de flesta människor och företag.

Vilka är de tre största riskerna för ekonomin 2022?

Trots alla utmaningar är Pedersen ändå optimistisk inför 2022, även om han tror att tillväxten inte blir lika stark som under 2021. De tre största riskerna som kan förmörka hans annars ljusa utsikter är:

1) Pandemin

Covid-19 kommer att påverka världsekonomin i hög grad också under nästa år.
”Det är för tidigt att ropa hej, det har omikron-varianten tydligt visat”, säger Pedersen. Men han nämner också att reaktionerna på finansmarknaden blivit mindre dramatiska för varje ny variant.
”Det är en bra indikation på att vi har lärt oss att leva med pandemin”, tillägger han.

2) Inflationen

Enligt Pedersen finns en tydlig risk att kostnadstrycket leder till ännu högre inflation under 2022, och kanske också till en inflationsspiral. 
Inflationen blir verkligen något att bevaka nästa år och det ska bli mycket intressant att se hur centralbankerna agerar”, säger han.

3) Kraftiga korrigeringar på börsen och bostadsmarknaden

Slutligen flaggar Pedersen för risken att en oväntad händelse medför kraftiga korrigeringar på aktie- och bostadsmarknaden.
”De uppgångar som vi sett på dessa marknader de senaste åren verkar tämligen ohållbara”, säger han, med tillägget att centralbankerna sannolikt kommer att agera om en sådan händelse inträffar.

 

Djupdyk

Lyssna på hela poddavsnittet med Nordeas chefsekonom Helge Pedersen här (på engelska).

We wanted to show you a Podcast but you cannot see it as you have not enabled cookies

Click here to update your consent
Ekonomi
Insikter
Börs och investeringar