”Bedragarna utnyttjar människors vilja att hjälpa krigets offer. Det görs ofta på ett mycket professionellt sätt. Idag är bedragarna mycket skickliga på att skapa falska webbplatser och få förfrågningar att se äkta ut”, säger Annukka Multanen, bedrägeriexpert på Nordea.
Donationsbedrägerier kan till exempel ske genom falska inlägg i sociala medier, telefonsamtal, mejl, sms eller falska insamlingssidor på nätet där du uppmanas att fylla i kortuppgifter eller åtkomstkoder, förklarar hon.
”Bedragarna drar sig inte för att spela på känslor av oro, rädsla och annat som drabbar oss i osäkra tider och kan därigenom skapa en känsla av att det är bråttom – att vi måste agera på en gång. De kan till exempel skicka mejl som ber om donationer för att hjälpa de krigsdrabbade i Ukraina eller stödja den ukrainska armen. Mejlen kan också innehålla länkar till sådana insamlingar i sociala medier.
