Det är en nästintill molnfri dag då vi får möjligheten att besöka Karlatornet, en byggnad vars väg till sina nuvarande 145 meter inte har varit spikrak, men som nu står stadigt förankrad i centrala Göteborgs berggrund. Tornet är ett stolt landmärke vid Göteborgs hamninlopp och sedan i maj stadens högsta byggnad, trots att det är cirka 100 meter kvar till toppen. Men det varken börjar eller slutar där.
Idén till tornet fick Ola Serneke, grundare av Serneke Group, redan 2004: att bygga på höjden i området Lindholmen på Hisingen, Göteborg. Då han presenterade idén för Göteborgs stad blev dock mottagandet minst sagt svalt, och han blev snarare ifrågasatt än hyllad. Ingen trodde att det skulle vara möjligt att bygga så högt i Göteborg, som vilar på stora mängder lera. Men istället för att ge upp blev han triggad till att arbeta vidare på idén.
Efter flera år av planering lyckades han få tjänstemännen i Göteborgs stad engagerade och att tro på idén till utveckling av området, som skulle få namnet Karlastaden. Därefter gick detaljplaneringen väldigt fort och projektet ingick som en del av satsningen från Göteborgs stad, som 2021 firade 400-årsjubileum. Den tidigare skepsisen hade omvandlats till hurrarop och fascination.
Stark motvind för Nordens högsta byggnad
Det skulle inte bara byggas högt, visionen var att det skulle bli Nordens högsta byggnad. En arkitekttävling utlystes 2014 och det vinnande bidraget ritades av den amerikanska arkitektbyrån Skidmore, Owings och Merrill, kända för att ha designat bland annat Burj Khalifa i Dubai, världens högsta torn.
2018 togs det första spadtaget till det komplexa projektet som omfattar en bottenplatta på 32 x 32 meter. Man borrade genom mängder av lera, friktionsjord och berg, ner till 80 meter under jord, efter att ha letat i Asien för att hitta referensprojekt med liknande grundförhållanden.
I mars 2020 hade byggnationen nått till tionde våningen, när projektet gick in i stark motvind, för att kort därefter helt avstanna. Sernekes tilltänkta partner drog sig ur, samtidigt som pandemin tog fart. Det såg riktigt mörkt ut.
Det största enskilda byggnadskreditivet i Nordeas historia
I december 2020 tog projektet en ny vändning, då fastighetsbolaget Balder gick in som delägare. I samband med det kunde resterande finansieringsbehov säkerställas genom ett byggnadskreditiv från Nordea om 3 miljarder SEK för att möjliggöra en fortsättning av byggnationen.
”Det är på många sätt ett unikt projekt, inte bara gällande grundförhållanden och dess unika höjd, utan också utifrån ett komplexitetsperspektiv då fastigheten innehåller 36 fastigheter. Vi är väldigt stolta över, att med en samlad kompetens kunnat hantera ett så pass komplext projekt”, säger Patrik
Svensson, som innehar rollen som regionchef för Business Banking Västsverige samt som Sverigechef för Business Banking Real Estate.