Svensk ekonomi utvecklas svagt i närtid. Inflationen normaliseras och räntorna sjunker i år, vilket ger stöd och minskar riskerna för en djup lågkonjunktur. Ränteläget förblir ändå högre än innan pandemin.
Svensk ekonomi utvecklas svagt i närtid men tillväxten stabiliseras och inflationen normaliseras i år. Riksbanken sänker styrräntan i snabb takt, men ränteläget förblir högre än före pandemin. Kronan stärks något under prognosperioden.
Trots mycket kraftiga åtstramningar på kort tid är efterfrågan fortsatt god på många håll i världen. Inte minst arbetsmarknaderna ger styrkebesked och motståndskraften har visat sig vara bättre än befarat. Det har fått centralbanker att signalera att styrräntorna ska hållas på en hög nivå under en längre period.
Det fortsätter att blåsa kallt i den svenska ekonomin. Den strama penningpolitiken får successivt genomslag här hemma och hos våra viktiga handelspartners. Vissa lättnader sker då inflationen faller och styrräntor sänks något.
Arbetsmarknaden har varit oväntat motståndskraftig men nu syns allt fler tecken på försämrat läge. Det finns skäl att tro att försvagningen på arbetsmarknaden blir förhållandevis mild, men en svagare arbetsmarknad bidrar till en ökad osäkerhet i ekonomin.
Kraftiga åtstramningar på kort tid får nu fullt genomslag på inflationen och den ekonomiska utvecklingen. Flera centralbanker vill se än tydligare bevis i inkommande data. Risken är att de underskattar hastigheten i omsvängningen och att de stramar åt för mycket. Anekdotisk information ger allt tydligare tecken på att penningpolitiken biter. Nu gäller det att ha örat mot rälsen och lyssna till företagen.
Volymen av pengar i ekonomin har ökat betydligt snabbare än tidigare de senaste åren. Samtidigt är inflationen den högsta på flera decennier. Sambandet mellan penningmängden och inflationen har länge varit ifrågasatt men nu har frågan ställts i nytt ljus.
Den svenska ekonomin har tappat fart men uppvisar samtidigt en viss motståndskraft. I synnerhet har läget på arbetsmarknaden varit stabilt. Dessvärre består utmaningarna. Inte minst är hushål-len hårt ansatta av hög inflation och stigande räntor, med minskad konsumtion som följd.
Kraftiga åtstramningar på kort tid får nu fullt genomslag på inflationen och den ekonomiska utvecklingen som båda ger vika. Flera centralbanker vill se tydligare bevis i inkommande data innan de tar paus i räntehöjningarna. Det finns därmed en risk för att centralbankerna underskattar hastigheten i omsvängningen och att de stramar åt för mycket.