Hushåll, företag samt kommuner och regioner möter ett fortsatt högt kostnadsläge samtidigt som Riksbanken höjer styrräntan ytterligare. Det pressar efterfrågan och svensk ekonomi utvecklas svagt de närmaste två åren.
Utsikterna för den svenska ekonomin är bekymmersamma. Efter många år av ökade skulder har det skapats en sårbarhet som nu testas och bidrar till en nedgång i ekonomin under 2023.
Hälften av löntagarna ska få nya löneavtal i början av 2023. Fackföreningarna har krävt 4,4 procent högre löner, medan arbetsgivarnas bud är 2,0 procent och ett engångsbelopp på 3 000 kr.
Centralbankernas åtstramningar sätter ekonomier på prov. Även om inflationstoppen är nära och energipriserna har kommit ned blir omställningen kännbar.
Svenska ekonomiska utsikterna: Det knakar i fogarna
Från ett ovanligt starkt utgångsläge försvagas den svenska ekonomin. Ränteuppgången och den höga inflationen suger musten ur konjunkturen och arbetslösheten stiger. En stabilisering sker under 2024 men återhämtningen är långsam då ekonomin gradvis anpassar sig till högre räntor.
Svenska bostadspriser faller snabbt när hushållen anpassar sig till kraftigt stigande boräntor. Läget är inte lika allvarligt som på 1990-talet, men det finns risk för en betydande korrigering av priserna.
Arbetsmarknaden är den stramaste på ett decennium och efterfrågan på arbetskraft är rekordhög. I kombination med mycket hög inflation talar det för att även lönerna växlar upp. Vi reviderar upp löneprognosen och Riksbanken möter nya utmaningar.
Läget i den svenska ekonomin är det starkaste på många år. Ekonomin är dock på väg in i en fas med låg tillväxt. Orsaken är att hög inflation och snabba räntehöjningar tar kraft av konjunkturen.
Skyhög inflation har fått centralbanker att byta fot och signalera kraftiga åtstramningar. Konjunkturen hänger på en skör tråd och vi står inför en ekonomisk prövning som är större än på länge.