Vad är nettonoll?

Nettonoll är en term som används när man talar om att minska utsläppen av växthusgaser, inklusive koldioxidutsläpp. Nettonollutsläpp handlar om att se till att samma mängd växthusgaser som släpps ut också tas bort från atmosfären, så att nettobidraget av växthusgaser till atmosfären blir noll. 

Så uppstod termen nettonoll

Nettonoll diskuterades flitigt och blev ett mål i klimatarbetet i samband med Parisavtalet 2015. Parisavtalet fastställer det globala ramverket för att bekämpa klimatförändringarna och beskriver globala mål för att minska utsläppen av växthusgaser. 

Vad ingår när utsläppen beräknas?

Att nå nettonoll är mer komplicerat än man kan tro. Det är många faktorer som måste beaktas – inte bara de man kontrollerar direkt.

Dessutom innefattar nettonoll alla växthusgaser, inte bara koldioxid (CO₂). Även om CO₂ är den mest kända av växthusgaserna, finns det också sex andra växthusgaser, exempelvis metan och lustgas, som alla ingår i summan för nettonoll. 

Följande växthusgaser omfattas av nettonoll: CO₂, CH₄, N₂0, HFC_s, SF₆, NF₃ och PFC_s. Vid beräkningen omvandlas dessa gaser till koldioxidekvivalenter (CO₂e).

Utsläppen delas också in i tre kategorier, så kallade scopes, baserat på hur de kan kopplas till exempelvis det företag eller den organisation som försöker beräkna dem och var de släpptes ut. Nettonoll innefattar både direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, vilket innebär att beräkningarna kan vara ganska komplicerade. 

Direkta utsläpp kallas scope 1-utsläpp och indirekta utsläpp kallas scope 2- eller scope 3-utsläpp. Den som siktar på nettonoll måste ta hänsyn till alla dessa för att på ett heltäckande sätt hantera sina utsläpp av växthusgaser. 

Låt oss titta närmare på respektive scope: 

Scope 1-utsläpp 

De direkta utsläppen kallas som sagt scope 1-utsläpp. De kommer från tillgångar som ett företag direkt äger eller kontrollerar, till exempel byggnader, fabriker och fordon. 

Scope 2-utsläpp 

Indirekta utsläpp från källor som ett företag inte direkt kontrollerar, men ändå bidrar till, kallas scope 2-utsläpp. Bra exempel är den el, uppvärmning och kylning som ett företag köper in. För ett företag som köper el från ett kraftverk som bränner kol och släpper ut växthusgaser, skulle dessa utsläpp alltså vara scope 2. 

Scope 3-utsläpp

Scope 3-utsläpp är också indirekta, men omfattar hela värdekedjan i ett företag. Exempel är utsläpp från tjänsteresor, transporter och användning av de produkter eller tjänster som ett företag säljer. Dessa utsläpp är ofta svårare att spåra och hantera eftersom de omfattar aktiviteter som ett företag inte direkt kontrollerar men ändå påverkar. 

Utlåning till och investeringar i företag, sådant som en bank som Nordea gör, skulle hamna i kategorin scope 3-utsläpp. När Nordea lånar ut pengar till ett företag redovisar vi en del av de utsläpp som orsakas av företagets verksamhet. Dessa utsläpp anses vara indirekta eftersom de härrör från verksamheter som banken påverkar genom sin finansiering och sina investeringar, men inte direkt kontrollerar.