Hållbarhet
Nettonoll är en term som används när man talar om att minska utsläppen av växthusgaser, inklusive koldioxidutsläpp. Nettonollutsläpp handlar om att se till att samma mängd växthusgaser som släpps ut också tas bort från atmosfären, så att nettobidraget av växthusgaser till atmosfären blir noll.
Så uppstod termen nettonoll
Nettonoll diskuterades flitigt och blev ett mål i klimatarbetet i samband med Parisavtalet 2015. Parisavtalet fastställer det globala ramverket för att bekämpa klimatförändringarna och beskriver globala mål för att minska utsläppen av växthusgaser.
Vad innebär nettonoll för företag?
Begreppet nettonoll är avgörande för företag som vill bidra till en koldioxidsnål ekonomi. För företag innebär nettonoll ett åtagande att fullt ut kompensera för utsläpp av växthusgaser, det vill säga att uppnå en balans mellan utsläpp av växthusgaser och upptag av växthusgaser.
För ett företag som vill nå nettonoll ska alltså företagets utsläpp av växthusgaser minus företagets upptag av växthusgaser vara noll. För de flesta företag kommer den här omställningen till en hållbar verksamhet att kräva betydande förändringar i hela värdekedjan, bland annat avseende:
- inköp och leveranser
- mer energieffektiva produktionsprocesser
- kylning och uppvärmning
- investeringar i förnybar energi
- hållbara transporter
- möjliga satsningar på koldioxidupptag.
Vad ingår när utsläppen beräknas?
Att nå nettonoll är mer komplicerat än man kan tro. Det är många faktorer som måste beaktas – inte bara de man kontrollerar direkt.
Dessutom innefattar nettonoll alla växthusgaser, inte bara koldioxid (CO₂). Även om CO₂ är den mest kända av växthusgaserna, finns det också sex andra växthusgaser, exempelvis metan och lustgas, som alla ingår i summan för nettonoll.
Följande växthusgaser omfattas av nettonoll: CO2, CH4, N20, HFCs, SF6, NF3 och PFCs. Vid beräkningen omvandlas dessa gaser till koldioxidekvivalenter (CO₂e).
Utsläppen delas också in i tre kategorier, så kallade scopes, baserat på hur de kan kopplas till exempelvis det företag eller den organisation som försöker beräkna dem och var de släpptes ut. Nettonoll innefattar både direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, vilket innebär att beräkningarna kan vara ganska komplicerade.
Direkta utsläpp kallas scope 1-utsläpp och indirekta utsläpp kallas scope 2- eller scope 3-utsläpp. Den som siktar på nettonoll måste ta hänsyn till alla dessa för att på ett heltäckande sätt hantera sina utsläpp av växthusgaser.
Låt oss titta närmare på respektive scope:
Scope 1-utsläpp
De direkta utsläppen kallas som sagt scope 1-utsläpp. De kommer från tillgångar som ett företag direkt äger eller kontrollerar, till exempel byggnader, fabriker och fordon.
Scope 2-utsläpp
Indirekta utsläpp från källor som ett företag inte direkt kontrollerar, men ändå bidrar till, kallas scope 2-utsläpp. Bra exempel är den el, uppvärmning och kylning som ett företag köper in. För ett företag som köper el från ett kraftverk som bränner kol och släpper ut växthusgaser, skulle dessa utsläpp alltså vara scope 2.
Scope 3-utsläpp
Scope 3-utsläpp är också indirekta, men omfattar hela värdekedjan i ett företag. Exempel är utsläpp från tjänsteresor, transporter och användning av de produkter eller tjänster som ett företag säljer. Dessa utsläpp är ofta svårare att spåra och hantera eftersom de omfattar aktiviteter som ett företag inte direkt kontrollerar men ändå påverkar.
Utlåning till och investeringar i företag, sådant som en bank som Nordea gör, skulle hamna i kategorin scope 3-utsläpp. När Nordea lånar ut pengar till ett företag redovisar vi en del av de utsläpp som orsakas av företagets verksamhet. Dessa utsläpp anses vara indirekta eftersom de härrör från verksamheter som banken påverkar genom sin finansiering och sina investeringar, men inte direkt kontrollerar.
Nordeas ambition att nå nettonoll
Bankerna kan bidra till övergången till en koldioxidsnål ekonomi genom att erbjuda hållbar finansiering, vilket innebär att investeringar och pengar styrs till hållbara lösningar. Nordea är medlem i Net-Zero Banking Alliance – en grupp ledande globala banker som har åtagit sig att finansiera ambitiösa klimatåtgärder för att ställa om realekonomin till nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050.
I Nordea har vi fastställt ett övergripande mål om att nå nettonollutsläpp i hela vår värdekedja senast till 2050. Vi går också i spetsen bland de nordiska bankerna för att minska utsläppen från vår utlånings- och investeringsverksamhet. Till 2030 siktar vi på att minska våra finansierade utsläpp med 40–50 procent jämfört med 2019 års nivåer.
Läs mer om Nordeas ambitiösa hållbarhetsmål och hur vi ska nå dit.
Learn more
Fältresa till Texas: Nordea samtalar med olje- och gasbolag om minskade utsläpp
Aktivt ägande
Sommarhettan var tryckande i Texas när Nordeas kapitalförvaltning besökte Houston och den permiska bassängen för att prata med 12 viktiga olje- och gasbolag om deras metanutsläpp.
Läs mer
Finansierade utsläpp: En nyckelfaktor för omställningen till nettonollutsläpp
Sustainable finance
Finansierade utsläpp är utsläpp som genereras av företagen som Nordea investerar i eller lånar ut pengar till. Här får du veta mer om hur vi som bank arbetar för att minska de finansierade utsläppen från vår utlåning.
Läs mer
Nordea är mer än halvvägs till utsläppsmålet för 2030
Nordea
Nordea fortsätter att göra stora framsteg mot målen att minska utsläppen från sina utlånings- och investeringsportföljer. I absoluta tal har utsläppen från utlåningsportföljen minskat med hela 29 procent jämfört med 2019.
Läs merHållbarhet
Hållbara banktjänster
Insikter